Gesällbrev

Gesällbrevet är Hantverkarnas egen kvalitetsgaranti. Som kund eller anställande företag kan du vara säker på att en hantverkare med Gesällbrev är väl insatt i yrket vilket de visat bland annat genom sitt Gesällprov.

För att hålla hög kvalité och aktualitet på Gesällbreven görs bestämmelserna i nära samråd med varje yrkes branschorganisation. Gesällbrev finns i ett flertal europeiska länder och i Sverige utfärdas drygt 1000 Gesällbrev per år. Idag kan man ta sitt Gesällbrev i omkring 70 olika yrken.

Information om hur du tar Gesällbrev i olika yrken finns under Bestämmelser och Ansökan.

Mästarbrev

Mästarbrevet är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke och garanterar förutom stort yrkeskunnande och erfarenhet även pålitlighet som hantverksföretagare. Det utfärdas av Sveriges Hantverksråd till de hantverkare som uppfyller de krav som anges i Lag och Förordning om Mästarbrev för hantverkare (SFS 1995:1255 och SFS 1995: 1256).

Mer information om hur man tar Mästarbrev i olika yrken finns under Bestämmelser och Ansökan.

Historik

Hur människor utbildats i hantverksyrken i Sverige, och dessa yrkensroll i samhället, är en viktig del av den svenska historien. Men traditionen med Gesäller och Mästare präglar inte bara vår dåtid, genom Sveriges Hantverksråd fortlever den i form av våra utbildningar för att bli Gesäll och Mästare.

Vi börjar vår resa 1356. Skräddarna som bodde i Stockholm fick detta år ensamrätt på att tillverka kläder. För att kunna bli skräddare i huvudstaden behövde man tillhöra ett så kallat skrå. Det här var innan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som LO och Svenskt Näringsliv fanns, men man kan beskriva skråämbetena som en slags föreningar för hantverkare inom ett visst yrke. Med tiden kom detta system, med skråväsenden som dikterar ordningen för vilka som får arbeta som hantverkare och inte, att gälla för fler än skräddare i Stockholm. Andra hantverksyrken fick egna skråämbeten, och 1621 förbjöds all handel utanför skråsystemet

Kring år 1700 var modellen med skråämbeten utbredd i nästan alla svenska städer, och det gav staten möjlighet att kontrollera hantverksmarknaden. Bara de hantverkare som fått titeln Mästare hade rätt att bestämma själva och vara sina egna chefer. Allting har sin början, så även att bli Mästare i sitt yrke. Det första steget på denna karriärstege var att bli lärling hos någon som redan var Mästare. Lärotiden brukade vara tre till fem år. När lärotiden var över blev lärlingarna Gesäller. Gesäll kan beskrivas som en slags yrkesexamen, och mot slutet av tidsperioden med skråordningen som system behövde lärlingarna bli godkända i ett Gesällprov. Ett så kallat Gesällbrev blev beviset för denna uppgradering och drömmen om den egna Mästartiteln kom närmare.

Den sista prövningen för Gesällerna innan de fick ett Mästarbrev och slutligen kunde kalla sig Mästare, var ett Mästarprov. Detta krävde stor hantverksskicklighet, och många Gesäller gjorde så kallade Gesällvandringar mellan olika Mästares gårdar för att förfina sina kunskaper. Som Mästare kunde man ta egna lärlingar och Gesäller, och genom att sätta en Mästarstämpel på sina varor garanterades god kvalitet.

Idag lever vi i ett helt annat samhälle, men behovet av skickliga hantverkare kvarstår. Alltfler efterfrågar kvalitet och expertis. Sveriges Hantverksråd vill ta det bästa ur hantverksyrkets historia och förankra det i samtiden. Genom våra Gesäll- och mästarutbildningar får du ett djupt yrkeskunnande, och för vidare en stolt tradition som skapat kompetenta hantverkare i århundraden.